In Okategoriserade

Beskrivning av Noviral Covid-19 test vecka 22 (100 tester) hos Askimskliniken

Antikroppstester visar om du har IgG eller IgM antikroppar mot Covid-19 i ditt blod. Har du det så är det en stark indikator på att du haft Corona sjukdomen. Det finns många tveksamheter kring antikroppstester men vi har gjort bedömningen att det är av värde för en enskild individ att få kunskap om man har indikation på att man haft sjukdomen eller ej. Därför erbjuder vi provet på vår mottagning. Man får besked inom 24 timmar men oftast inom närmaste timmen efter provtagning. 

Askimskliniken har nu testat patienter för antikroppar under 4 veckor. Fördelen med de tester vi utför är att vi kan ge besked inom någon timme om resultatet. Vi använder ett förstklassigt test som är validerat på Ackademiska sjukhuset i Uppsala med nära 100% sensitivitet och 99% specificitet. De som har testat sig har gjort det av många anledningar men alla har det gemensamt att de gärna ville få veta att de hade antikroppar vilket indikerar att de haft sjukdomen.  Det har funnits en del patienter var väldigt säkra på att de haft Covid-19 men testade negativt i vår snabbtest varför vi kontrollerade resultatet med extra provtagning som skickades till Unilabs laboratorie som en vecka senare kunde bekräfta resultatet av snabbtestet. Det har inte funnits några tydliga mönster i patienternas sjukdomshistoria som givit någon ledtråd om huruvida en individ skulle kunna misstänkas ha genomgått Corona infektionen eller ej. 

Syftet med denna presentation att beskriva hur vi arbetat med dessa tester och hur resultatet korrelerar till den egna upplevelsen av sjukdom.

Tester och klinik

Vi använder Novirals tester som har validerats i Sverige med riktigt bra prestanda med nästan 100% sensitivitet och specificitet.          

När vi bestämde oss för att utföra tester så beslöt vi utan några vetenskapliga ambitioner att systematiskt fråga våra patienter om deras symtom? hur man fick kännedom om provtagningen hos oss? Hur länge sedan var det som man var sjuk? När och var tror man sig blivit smittad?

Resultat

Detta avser 100 tester varav några kasserades och några användes utan noteringar. Vi frågade 94 patienter varav 24 st (26%) testade positivt på IgG eller IgM. Mer än 60% hittade vår testmöjlighet genom rekommendationer och 20% via google samt 13% via sociala medier.

Vi använde Folkhälsomyndigehtens lista över symtom samt bad patienterna redovisa egna symtom som de hade haft i samband med att de var sjuka. 

Det var i stort sett lika många kvinnor (53%) som män (47%) som kom för testning. Men i gruppen med positiva tester var kvinnor (71%) betydligt vanligare är män (29%). De allra flesta var mellan 20-70 år gamla.

Vårt intryck är att i den positiva gruppen så var man väldigt specifik i vart man trodde sig blivit smittad, 25% på jobbet, 21% av familj, 17% på resa och 17% visste ej. I den negativa gruppen var man mer osäker och hela 41% hade inte någon uppfattning alls

+ = positiv test - = negativ test

+ = positiv test – = negativ test

Första kolumnen är antal positiva med ett symtom och andra antal negativa med ett symtom. De följande kolumnerna % förekomst inom respektive grupp. 

Hosta feber och huvudvärk var vanligare hos de som var positiva (+) men förekom hos mer än 50% även hos de som testade negativt (-). När man fick ange egna symtom så tillkom många. Hos de som var positiva dominerade smak och lukt bortfall med 38% men bara 4% i den negativa gruppen. Diarré, uttalad trötthet, smärtor i höft och tryck över bröstet förekom också i gruppen som testade positivt.

Diskussion 

Testerna har utförts av sjuksköterskor som tagit blodprov i armvecket och någon gång i fingerblomman. Vi har tagit emot 3 – 4 patienter i timmen vilket har garanterad distansering mellan patienter. Resultat har delgivits patienten i de allra flesta fall inom en timme per sms vilket överenskommits och sedan bekräftats av mottagaren. Alla test resultat har registrerats i patient journalen. 

Vi har noterat att det är svårt att hitta kliniska mönster. Vi har tex flera fall där en partner i en sambo situation testat positiv när den andra partnern testat negativt, ibland är det mannen som är positiv ibland kvinnan – samtidigt har vi haft fall där hela familjen på föräldrar och barn alla testat positivt. Vi finner ingen genomgående trend i sjukhistorien annat än att lukt och smak bortfall ihop med rejäla influensa symtom verkar ha ett samband med positiv test. 

Avsaknad av tydliga mönster tror vi i första hand beror på en av fyra orsaker;

  1. Viruset är inte så smittsamt som vi befarat – man kan t.o.m. bo ihop utan att båda parter smittas.
  2. Vissa människor får så lite sjukdom och symtom att deras immunsystem inte triggas tillräckligt för att man skall kunna mäta antikroppar. De har helt enkelt inga eller låga nivåer. 
  3. Antikropparna kanske inte kan mätas för att den som haft sjukdomen kommer för tidigt eller för sent till test. 
  4. Testerna fungerar trots allt inte som de skall. 

Det finns avancerade prospektiva studier som startas i England där man slumpvis valt ut människor som skall testas både med PCR (pinne i näsan) och antikroppsprov (blodprov) flera gånger under lång tid framöver oavsett om de varit sjuka eller ej. De planerar göra detta för ett stort antal människor vilket skapar kunskap om sjukdomen som vi helt saknar idag. Men de resultaten lär inte bli klara nu snart. Vi får förhoppningsvis ett snart vaccin som reder ut hela problemet så att vi kan gå vidare utan rädsla för Covid-19.

Slutsats

Vi anser att dessa tester som bekostas av patienten själv har ett värde för de som testar positivt. Allt talar för att de som är positiva kan känna att de haft sjukdomen och därmed har en immunitet och kanske ännu viktigare inte löper risk att smitta andra förutsatt att de iakttager de hygienkrav som vi har på handtvätt mm. De som testar negativt kan fortfarande ha haft sjukdomen men kommit för tidigt eller för sent för att testen skall kunna registrera antikroppar. De negativa patienterna måste fortsatt utgå från att de inte haft sjukdomen och följa de riktlinjer som ges.