Askimskliniken erbjuder provtagning för att se om du har utvecklat antikroppar mot coronaviruset COVID-19. Utvecklingen av antikroppar gör det troligt att man har haft infektionen, vilket testet visar inom 24 timmar eller redan samma dag. och du får ditt besked via SMS så snart resultaten har kommit.
Provtagningen kostar 950 kr för Novirals snabbest (Healgen) eller Unilabs analys.
De finns utvärderade hos Folkhälsomyndigheten
CE-godkänt test för antikroppar mot Corona
Vi erbjuder ett antikroppstest från Noviral som ger omedelbart svar. Det har CE-godkännande och acceptabla sensitivitets- (100%) och specificitetsnivåer (>99%) enligt tillverkaren vilket verifierats och validerats av Akademiska sjukhuset, Uppsala. Du kan läsa mer om sensitivitets- och specificitetsnivåer nedan. Testet innebär att vi tar ett blodprov i armen som sedan centrifugeras och testas för IgM/IgG antikroppar.
Vi har dessutom möjligheten att ta prov som vi skickar till Unilabs för ett plattforms baserat test med liknande prestanda. Här får man vänta upp till en vecka på svar.
Skillnader mellan tester beskrivs här.
Hur går vårt coronatest till?
Du bokar en tid via vår hemsida och kommer sedan till Askimskliniken på överenskommen tid där vår sköterska tar hand om dig för blodprovstagning, ett sk ”venprov”, dvs ett stick i armvecket. Därefter omhändertas ditt prov, centrifugeras och testas för antikroppar. Du får besked inom 24 timmar men oftast samma dag. Vill du sedan diskutera COVID-19, din unika situation i relation till ditt provsvar, bokar du en tid till vår läkare. Den tiden kan du boka via www.askimskliniken.se eller ringa 031-16 70 05. Läkarbesök kostar 300 kr eller frikort.
Om du inte hittar någon bokning så beror det på att alla bokningstillfällen bokats. Vi lägger ut nya tider i takt med att vi får tillgång till fler tester.
Symptomfri minst en vecka innan provtagningen
En person som insjuknar i corona kan uppvisa ett eller flera av nedanstående symptom. Misstänker du att du haft COVID-19 och alla symtom är borta sedan minst en vecka så kan vi undersöka med ett blodprov om du har utvecklat antikroppar mot coronaviruset.
Du som kommer för provtagning får INTE ha några av följande symptom inom en vecka innan provtagningen:
- Hosta
- Feber
- Andningsbesvär
- Snuva
- Nästäppa
- Halsont
- Huvudvärk
- Muskel-ledvärk
- Illamående
- Lukt/smak bortfall
Typer av COVID-19 test
Det finns i grunden två olika test för virus och bakterier. Dels en typ av test/tester som syftar till att ta reda på patienten har sjukdomen, dels en typ av test/tester som vars syfte det är att utröna om man har haft sjukdomen vid ett tidigare tillfälle.
PCR (Polymerase Chain Reaction) – För aktuell sjukdom
Detta test använder en maskin som känner igen arvsmassa (DNA/RNA) från från virus/bakterien som man misstänker eller letar efter. Det är ett snabbt test som utförs med prov från tex luftvägarna, provpinne i näsan, svalget eller sekret från upphostningar. I coronasammanhang är det värdefullt då man kan fastställa med stor säkerhet om en patient med symptom har sjukdomen eller ej. Har man påvisat virus i ett PCR test så vet man att personen har sjukdomen och sannolikheten att hen är smittsam är stor. Regelmässigt är detta test mycket resurskrävande och kräver material, reagenser och maskiner, vilket innebär att man inte rekommenderar att utföra dessa tester i masstestning.
IgG/IgM antikroppar – För genomgången sjukdom
Detta test bygger på kunskapen att patienter som haft en sjukdom pga tex bakterier eller virus utvecklar antikroppar specifika för den bakterien eller virus som kroppen haft kontakt med. Dessa antikroppar ser likadana ut hos olika människor som varit i kontakt med en viss bakterie eller virus. Vi vet av erfarenhet att IgM antikroppar reagerar snabbast på sjukdomen och att IgG antikroppar byggs upp långsammare men hänger kvar längre som ett slags immunologiskt minne så att kroppen är förberedd och kan reagera snabbare nästa gång den utsätts för sjukdomen. Tester har sedan länge funnits som kan identifiera förekomst av antikroppar mot olika bakterier och virus.
Sensitivitet och specificitet hos tester
Känsligheten för ett test (Sensitivitet) anger hur stor sannolikheten är att man påvisar sjukdomen med testen och träffsäkerheten (Specificitet) anger hur säkert det är att testen verkligen visar att du haft sjukdomen. Den perfekta testen har 100%/100% men det är oerhört sällsynt. Det finns alltså alltid en osäkerhetsfaktor kring tester och undersökningar varför en test måste tolkas ihop med patientens sjukdomshistoria och status.
Coronatester har varit svåra att få fram. Inom sjukvården har nu fram till April endast de med allvarliga symptom på COVID-19 testats med PCR teknik för att få bekräftelse på att det är viruset man har att göra med. Man har nu också på vissa håll resurser att testa sjukvårdspersonal. Det har också gjorts studier i samhället för att få grepp om smittspridning. Dock har vårdcentraler och privatmottagningar inte kunnat ta proverna på misstänkta patienter utan vi har tvingats skicka hem patienten med besked att stanna hemma eftersom de har misstänkta symptom enligt riktlinjerna från folkhälsomyndigheten (FHM).
Dessutom är vi inte säkra på hur coronapandemin beter sig. Mycket av det vi hör baserar sig på kunskap från närliggande SARS och influensavirusepidemier. Symptomen på en coronainfektion varierar mellan allt ifrån smittspridare som helt symptomfria till patienter med livshotande sjukdom.
Det innebär att det finns många som med fog undrar om de haft coronaviruset eller ej. Det kan man inte med 100% säkerhet fastställa om man inte kombinerar PCR-testet som visar att du har viruset samtidigt som du har symptom och status i övrigt som stämmer med sjukdomen. Men för de som haft symptom och sjukdom men inte gjort ett PCR-test så kan det kännas motiverat att med ett antikroppstest försöka få veta om det är sannolikt att man haft sjukdomen.
Om du har antikroppar mot Corona
Kan man påvisa IgM/IgG antikroppar mot COVID-19 i kombination med en typisk sjukdomshistoria så ökar sannolikheten att man haft COVID-19. Kunskapen om Corona är ännu så länge så liten att man inte därmed kan betrakta sig som immun eller garanterad att inte smitta någon annan vid ett senare tillfälle. Vi vet inte om man kan ”återinsjukna” eller om det finns ”kroniska smittspridare” utan mycket av vårt förhållningssätt baseras på kunskap från andra liknande pandemier. Man bör alltså följa råd från myndigheter oavsett IgM/IgG antikropps status.
För mer information om COVID-19 hänvisar vi till Folkhälsomyndigheten.
